Minnesanteckningar SOF möte 4 maj 2000

Närvarande:

Staffan Hagnell	II-stiftelsen	Östen Frånberg	II-stiftelsen
Mikael Abrahamsson	DIXNET	Olle Thylander SUNET
Anne-Marie Eklund-Löwinder	IT-kommisionen	Michael Skutnabba	Internet 5
Lars-Johan Liman	Sunet	Kjell Ottosson	Telenordia
LM Jogbäck	Tele2 AB	Hans Wallberg	Netnod
Niclas Comstedt	Sonera	Andreas Norman	Bahnhof
Kurt-Erik Lindqvist	KPNQwest	Sigrid Ingemansdotter	Global One
Gert Åhlen	Telia	Peter Nilsson	Global One
Kari Holmela	Chello	Olof Hallström	Tele2

Nästa SOF-möte äger rum den tisdag 13 juni kl 10:00 hos IT-kommissionen Hantverksgatan 25B. Nästa möte kommer också att vara årsmöte. Till valberedning inför årsmötet utsågs Hans Wallberg, Mikael Abrahamsson och Gert Åhlen.

1. Föregående protokoll godkändes. Kassören meddelade att det nu finns en medlemslista

2. Status Netnod m.m.

Magnus Andersson ersätter Kjell Nymo som ansvarig på UHREG gentemot Netnod. Driftsättning har skett av D-GIX II med DPT/SRP-tekniken. Inkoppling av olika operatörer sker för närvarande och man beräknar vara i en slags provdrift under slutet maj. Kontakt har tagits med operatörerna för att aktivera redan tidigare inkopplad utrustning. 13 operatörer har anmält sig till den nya knutpunkten. Initiellt ansluter alla med 622 Mbps, för 2,4 Gbps bildas en ny ring etc.

L-M Jogbäck föreslog i och med den nya systemstrukturen mer konsistens konfigurationsregler med en exempelvis en statisk MAC-adress för ansluten utrustning som avspeglar AS-nummer och eventuellt också IP-nummer. Detta för att kunna underlätta felsökning. Ett förslag uppkom också att göra en webbsida där man matar in parametrarna och där man som output får en MAC-adress. MAC-adresser kan sättas enligt flera deltagare på mötet sättas för de flesta välkända routrarna bl.a. Cisco, Bay, Juniper, Torrent m.fl.

Magnus Andersson meddelade att framgent kommer driftinformation att presenteras på en hemsida med enbart avisering om via e-mail.

Status när det gäller knutpunktsorterna är att i Göteborg har Internet 5 anslutit och antalet operatörer beräknas därmed uppgå till 8 st. Totalt antal operatörer i Stockholm är sedan tidigare ett drygt 30-tal. När det gäller Malmö så pågår enligt Hans Wallberg “rekognoscering”. Tidigast driftstart beräknas till augusti. Ett problem är bl.a. kraftsystem och leveranstiderna för dessa. Liman genmälde att det fanns en prima lokal ledig norr om Malmö med väl tilltaget kylsystem och bra inpasseringskontroll m.m. (kan det va Barsebäck han menade..)….

Många operatörer kör fullt på den gamla FDDI switchen och Hans W uppmanade alla att så fort som möjligt vara beredda att flytta till den nya DPT-baserade knutpunkten.

Med anledning av att så många kör fullt så uppkom den gamla frågan om presentera statistik. Tidigare var flera operatörer emot att statistik presenterades då detta kanske inte stämde överens med den marknadsmässiga bild man gav vad gällde storleken på sina tjänster. Nu har förhållandet ändrats med flera olika knutpunkter, med direktpeeringar mellan operatörer varför inte längre det ursprungliga argumentet finns kvar i lika stor utsträckning.

På direkt fråga till församlingen om statistik och inställningen till denna så var det ingen som hade något emot att statistik med operatörsnamn publiceras publikt på webbsida. Man kan egentligen inte läsa ut något ur statistiken utan kunskaper om andra knutpunkter, direktpeeringar m.m. Hans W skickar därför ut nuvarande befintliga MRT-grafer så får operatörerna ta ställning till detta på nästa möte. L-M Jogbäck genmälde att man också skulle vara medveten om att switcharna speciellt vid högre hastigheter räknar fel (när räknarna säger 63-67 Mbps så är det fullt) och tyckte att Netnod skulle felanmäla till Digital. Hans W sade att Digital inte verkade speciellt intresserade med hänsyn till produktens ålder. Diskussionen om statistik aktualiserar också frågan om statistik på den nya ringen. Pentacom har i dagsläget ingen statistik, men planerar införa räknare.

3. NIC-SE kontra Netnod m.m.

Lars Johan Liman beskrev hur .se domänen och DNS tillhandahålls till resten av världen, dels hur det ser ut i dag och dels den s.k. “nya modell”. Själva DNS databasen dvs zonfilen genereras idag hos NIC-SE. De har en server vars enda uppgift är att mata datorn SUNIC på KTHNOC. Från SUNIC matas sen 6 st DNS slavservrar. Dessa är LTH, KPNQwest i Amsterdam, Uunet Fairfax Virginia, Cornell i New York State, Army Research Lab i Maryland plus en kopia i rootnameservern i Sverige, som ägs av Netnod, men där driften betalas av Nordunet.

Den här modellen är inte optimal. De amerikanska servrarna sköts exempelvis inte bra. Det finns framförallt inga formella avtal utan går på urgammal tradition, minst sedan 1992, enl Liman. Man vill gå över till en modell där SUNIC inte har rollen som fördelningsdator, som också är av gammal hävd. Rootnamnservern pekar ut alla maskiner som kan svara på frågor om .se utom en specifik (den syns inte). Alla servrarna tar var sin 1/7-del av frågorna jämt fördelat. På fråga om vilken volym det handlar om så trodde Liman ett antal 100 i sekunden respektive för rootnamnservern 3000-4000 anrop i sekunden. I volym uppskattningsmässigt 3-4 Mbps för rootnamnservern.

Liman beskrev därefter den nya modellen och motsvarande “DNS” flödet. Den dolda servern hos NIC-SE finns kvar. SUNIC ersätts med 3 st servrar som ägs av NIC-SE. Dessa placeras på de nationella knutpunkterna, i dagsläget Stockholm, Göteborg och Malmö. DNS servrarna i världen hämtar sin information från dessa tre servrar. Om en av dessa går ned så sker hämtningen från de övriga enligt modernare BIND. Idag är SUNIC single point of failure vilket är olyckligt, förutom att den är kopplad till en enstaka operatör(SUNET) och är den sista delen i frigöring av det svenska Internet från universitetsvärlden. NIC-SE har börjat skriva avtal med NSI om att ersätta två av de befintliga slavservrarna med servrar i Herndon, Washington och Palo Alto, SF. Den senare finns det lite synpunkter från operatörerna vad gäller nåbarhet, eftersom den sitter på Alternet och en knutpunkt kopplat till Alternet.

L-M menade att för att det skulle fungera så måste operatörerna transitera Netnods AS så långt ut i världen som möjligt. Det räcker egentligen enligt Liman med att en gör det, men det är förstås bättre och ett starkt önskemål från Netnod, att så många operatörer som möjligt gör det. Nordunet har för övrigt tagit på sig den rollen.

En debatt har uppstått med anledning av att NIC-SE har placerat en DNS server på Stockholmsknutpunkten utan att informera övriga parter om detta. I grunden inget problem med detta och det är i enlighet med den tänkta planen, men problem uppkom när NIC-SE uppdaterade i en av de överordnade rootnamserver på egen hand. I denna rootnamnserver listas det därför 8 st slavar, medan det i de övriga enbart finns 7st NS poster listade. Det betyder att inkomstens mellan de olika servrarna och det är något enligt Liman som man “principiellt har mycket svårt för”. Gången är annars att denna typ av uppdatering går man till IANA med snarare än att uppdatera en rootnamnserver på egen hand. IANA upptäckte också att något inte stämde mellan rootnamnservrarna.

En annan sak var att Netnod inte visste att den nya NIC-SE slavservern hölls på att tas i produktion. Därför pågick också arbete med routrarna. Man väntade bl.a. på redundanta fiber. Nu har dock NIC-SE backat tillbaka och tagit bort den 8:e NS-pekaren.

Lärdomen av detta är att man måste kommunicera betydligt mellan Netnod och NIC-SE men också gentemot operatörerna när olika servrar driftsätts och också kommunicera planer respektive större åtgärder gentemot operatörerna.

När det gäller den nya modellen så finns det enligt Liman ett alternativt förslag som har föreslagits av Ulf Vedenbrant Tele2 där istället varje operatör får i uppdrag att husera A, B, C respektive och ser till att dessa därigenom får konnektivitet. En fördel med detta är att det finns operatörer i USA som inte routar alla nätverk. Har man alltför små nätverk så kanske inte dessa routas. Exempelvis är det inte självklart att ett /24 nät routas. Däremot om servrarna placeras hos en större operatör med större nät så får man också större routinggenomslag.

Liman menade dock att i hans alternativ så finns ju primärslavarna placerade i anslutning till rootnamnservrarna, vilket borde borga för konnektivitet i världen. Liman nämnde också att tanken är att vem som helst av operatörerna skall kunna ta hem en kopia av Sverige zonen från primärslavarna.

Mötet antog Limans förslag.

II-stiftelsen, genom Östen Frånberg och Staffan Hagnell meddelade från II-stiftelsens sida, att man mer stringent och klarare kommer att specificera ansvarsfördelningar, roller och processer mellan de olika aktörerna, samt att samråd i större utsträckning måste ske mellan de olika berörda parterna innan större ändringar äger rum. II-stiftelsen ämnar dokumentera den “nya modellen” både vad gäller tekniskt och administrativt/organisatoriskt och tillsända den till operatörerna på remiss.

4. Nationella utblicken Anne-Marie Eklund-Löwinder.

Anne-Marie redogjorde för nu aktuella utredningar. Dessa är:

– Domännamnutredningen (klar), remissrunda med svar senast 23 juni. Utredningen kan man skaffa från Fritzes kundservice, e-post fritzes.order@liber.se, eller tanka ner från regeringens webb,

http://naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2000_30.pdf

– Autonomt Internetsverige drivs av den del av PTS som håller i beredskapsfrågor. Det är ett uppdrag som PTS fick från regeringen i sitt regleringsbrev, och som går ut på att utreda under vilka förutsättningar och vad som krävs för att kunna driva Internet i Sverige oberoende av funktioner utomlands. Mycket handlar det om drift av domäner och DNS och är till stor del kopplat till förslagen i domännamnsutredningen. Utredningen skulle ha avrapporterats 1 maj men har fått förlängd tid.

– Bredbandsutredningen (Peter Roslund) som fortsättning av delar av IT-infrastrukturutredningen. Uppdraget är i grova drag att göra ett förslag till ett nationellt infrastrukturprogram, lämna förslag till villkor för tillgänglighet till de nät som helt eller delvis eventuellt finansieras med statliga medel, föreslå under vilka former staten skall medverka i nätut-byggnaden, klarlägga i vilken utsträckning det finns redan färdig kanalisation som är möjlig att använda, klargöra vilka resurser i form av totala kostnader och personal som kan komma att krävas för programarbete samt föreslå vilken organisation eller myndighet som, sedan utredaren fullgjort sitt uppdrag, bör fortsätta arbetet med det nationella programmet. Ett tilläggsuppdrag kommer också att ges till utredningen som innebär att utredningen ska tala om hur fördelningen av vissa medel som föreslagits i IT-propositionen ska ske.

PTS har redovisat ytterligare ett regeringsuppdrag i en rapport om monopolrisker i samband med bredband. Rapporten finns på

http://www.pts.se/Aktuellt/Bredbandsrapport.pdf

PTS har också ett uppdrag från Regeringen och Näringsdepartementet om att utreda frågan om gemensam katalog. Utredningen ska göras i samverkan med marknadens parter. En konsultrapport har utarbetats, men då de är ej helt nöjda med resultatet kommer den sannolikt att omarbetas och remitteras.

Proposition är på väg om ny lag om kvalificerade digitala signaturer plus ändringar i sekretesslagen. Förslag bl.a. att PTS skall vara Certificate Service Provider (CSP).

PTS genomför dessutom en utredning om organisation för Incidenthantering tillsammans med RPS, abuseavdelningar hos operatörerna m.fl. Sådan organisation har föreslagits av flera tidigare utredningar, bl.a. Statskontorets utredning om sammanhållen strategi för samhällets IT-säkerhet och Arbetsgruppen för informationskrigföring (AgIW). Frågan om informationsoperationer har också fått stort utrymme i IT-propositionen.

5. Status ändring i marknadsföringslagen om obeställd e-postreklam.

P-O J redogjorde för ett ökat intresse för operatörernas åsikt i frågan och stort intresse i sakfrågan från massmedia, radio och tidningar. Dock har inget inträffat i själva huvudfrågan. Inget har influtit från konsumentverket och dess utredningsuppdrag angående spärregister. P-O J sonderade intresset för ett gemensam skrivning/uttalande framförallt angående de uppgifter som står i del tidningar exempelvis Aftonbladets IT-bilaga att får man SPAM så vänder man sig till sin Internetleverantör. Det torde vara gamla netikettregler snarare än relaterat till den nya lagstiftningen. Alla var för ett sådant uttalande, men detta får bero tills dess vi ser större omfattningar av lagändringen. Det finns tecken på att vissa företag förbereder sig för detta genom att det har inträffat ett antal samtal till våra kundtjänster om att få köpa mailadresser respektive frågor hur man utformar mailmassbrev.

6. Arbetsgruppen för konkurrensneutrala fastighetsnät, Kurt-Erik Lindkvist

Kurt-Erik meddelade att två arbetsgruppsmöten har hållits med bl.a. deltagare från Telia, Tele2 och Telenordia. Det första mötet skedde tillsammans med SABO. Arbetsgruppen tänker sig två olika tekniska scenarior och Kurt-Erik skickar som resultat av mötet en kravlista på tänkt utrustning, främst på nivå 3 nivå. Man har heller inte samma uppfattning av den s.k. kommunikationsoperatören ansvarsområde som definieras det i SABOs upphandlingsunderlag. Anne-Marie redogjorde för huvuddragen i PTS rapport angående åtgärder mot monopolrisker vid bredband. Åtgärder sträcker sig från alltifrån uteblivna statliga subventioner till ändringar i telelagen med skyldigheter att förmedla trafik från andra operatörer i eget nät. Separata möten följer

7. Deltagande på Internetdagarna, Staffan Hagnell

II-stiftelsen arrangerar ett årligen tänkt återkommande öppet seminarie där tyngdpunkten inte är månadens fluga som WAP som alla andra konferensföretag, utan snarare saker som konkurrensneutrala fastighetsnät, infrastruktur, SPAM, multicast (om det är moget) etc. II-stiftelsen står risken med seminariet och vill gärna se SOF som medarrangör och att flera operatörer deltager i seminarieprogrammet med allmänna frågeställningar. Tanken med seminariet är att vara framåtriktad och föra ut information och inte bli anklagad för någon klubb för inbördes beundran enligt Staffan. Tidningen Datateknik är vidtalad som “seminarietidning”. Operatörer får också gärna ta kontakt med Staffan om både ämnesområden och om man vill hålla någon presentation av mer allmän karaktär.

Mötet antog Staffans förslag

Vid pennan
P-O J