Protokoll för möte hos Svenska Operatörs Föreningen 2003-10-27, kl 10.00. Värd TeliaSonera. Närvarande: Kurtis Lindqvist, Netnod Per Bergstrand, PTS Kaj Kjellgren, Netnod Mårten Samuelsson, TeliaSonera Olle Thylander, SUNET Amar Andersson, TeliaSonera Mikael Skutnabba, Internet5 Tomas Lund, Tele2 Måns Nilsson, KTHNOC/SUNET/NorduNET Tommy Nilsson, B2 Henrik Jansson, B2 Stefan Larsson, TeliaSonera Bo W Fjelkner, pi.se Reine Johansson, pi.se Staffan Hagnell, IIS Fredrik Thulin, SU Bernhard Stockman, TeliaSonera LM Jogbäck, Tele2 Ulf Vedenbrant, NIC-SE Patrik Johansson, Tiscali Björn Christofferson, MCI Torgny Hofstedt, Seven Level Consultants Kjell Ottosson, Telenor Olof Hallström, Svensk Näringsliv 1. Olof Hallström, om vad LEK kommer att betyda för operatörerna Lagen om elektroniskakommunikationer är väldigt ny och därför är det svårt att säga hur den kommer att tolkas. De som först kommer att tolka lagen är PTS. LM Jogbäck undrade om detta är att betrakta som en helt ny lag eller som en uppdatering av en befintlig lag? Olof sade att LEK helt ersätter telelagen, men är till viss del en uppdatering. Amar Andersson undrade om lagen är harmoniserad med andra länder? Olof svarade att det återstår att se. Enligt Olof är lagen tänkt att vara mer tidsenlig och inte bara hantera POTS. Dock är lagen fortfarande väldigt POTS centrerad. Tanken bakom lagen är också att leda till internationalisering och ökad konkurens. Den internationella delen håller bra. Syftet är också att vara mindre detaljrik och istället överföra kompetens till PTS, eller andra nationella kontrollorgan. Definitionen av operatör är vag, om man är osäker på hurvida man omfattas skall man utåg från att man gör det. Om man gör det råder anmälningsplikt. PTS har då rätt att uppbära avgift. Amar Andersson undrade om ett hotell som tillhandahåller wireless Internet skulle omfattas. Olof svarade att de kan komma att göra det. Det är upp till PTS att avgöra. Kjell Ottosson frågade om företag som säljer internet internt kan komma att omfattas? Olof sade att det knappast var troligt. LM undrade om detta också innebär att en full-service operatör måste anmäla varje tjänst, tex telefoni, Internet etc och betala för varje område? Olof sade att han tolkat lagen så. Olof pekade på några specifika delar och kommentrade dem, §2:3 Om anmälningsplikt gäller, måste operatörerna också uppfylla vissa EU-krav på standardiserings kompabilitet. §3:16 Anmälningspliktiga skall följa nummerplanen. Gäller ej IP-adresser och domäner. Dock IP-Telefoni ansluten till POTS. §6:5,7 Trafikuppgifter får ej sparas längre än vad som krävs för att fullgöra uppgiften. PIL är dock vad som normalt anses gälla. §8:17,18 Skyldighet att avlägga avgift. PTS kan även avkräva speciella avgifter för beredskap i fredstid. Kurtis undrade om det är den avgift som redan annonserats? Per Bergstrand svarade ja. En fråga ställdes om §6:5,7 också gällde mailloggar etc? Olof svarade att det gör det. En annan fråga ställdes om vad som händer vid en begäran från polisen? De kan ju ta upp till tre månader innan polisen kommer med en begäran om data. Olof sade att det finns ett samspel mellan PTS och RPS för att säkerställa att andra myndighetes behov tillgodoses. Dock för tidigt att säga vad praxis kommer att bli. LEK hanterar en sektorspecifik marknad. Tanken är att marknaden ej fungerar, så det behövs särregler. En del i detta är SMP, Significant Market Power. EU har tagit fram direktiv för analys av marknader och mått på vad en SMP är. LEK säger att det är upp till PTS att avgöra vilka är en SMP och vilka åtgärder som man sätter in. Första tänkbara operatör är TeliaSonera. Beslut kan komma att omfatta insyn, icke-diskriminerande, särredovisning och samtrafik. Vad gäller samtrafik gäller att tillgodose rimliga krav på samtrafik. Rekommenderad läsning från Olof är : LEK: SFS2003:389, propositionen heter 2002/2003:110 Rapporten: Internet och lagen om elektronisk kommunikation på www.pts.se. 2. Per Bergstrand om PTS syn på operatörer och LEK Per började med att konstatera att det är svårt att svara på detaljfrågor då detta är en väldigt ny lag. Bakgrunden till lagen är ett EU beslut. Jämför med telelagen, samma tillämpningsområde som telelagen. Tillståndedn blir dock mindre omfattande. Istället införs anmälningsplikt i större utsträckning. Färre skyldigheter i lagen, dock större möjligheter för PTS att besluta om skyldigheter. Olof undrade om PTS kommer att lämna vägledning under tidensgång? Per sade att myndgiheten kommer att använda olika vägar. För SMP har man lämnat förslaget om hur man tänker tillämpa lagen på remiss. Per sade dock att mycket är oklart, främst inom SMP, tills beslut har fattats. Tillämpningsområde, även telelagens ansågs omfatta Internetoperatörer. I LEK omfattas elektroniksa kommunikationstjänster. Omfattar Internettjänster, IP-trafik, Internet access etc. LM undrade om det inte finns ett krav på att tjänsten skall vara dubbelriktad? Per svarade att ja det finns det, men det finns också undantag för andra delar i grundlögen, som tex tv-utsändningar. Ulf Vedenbrant undrade hur Text-Tv räknades? Per sade att det kommer att omfattas av LEK om det inte omfattas av yttrandefrihetslagen. Olof sade att gränsdragningen är om tjänsten går till en bred massa eller till individualisering. Tillstådn krävs för vissa verksamheter och åtföljs av krav. I telelagen fanns vissa tillståndskrav. I LEK krävs endast tillstånd om detta gäller resurser som är begränsade så som radiofrekvenser och nummer ur en nummerplan. Tillståndskrav har minskat. Bör i princip ej omfatta Internetverksamhet. Skillnaden mot tillstånd är att tillståndet kräver ett beslut av PTS och en bedömning. I telelagen krävdes för telefoni, mobiltelefoni etc tillstånd. I LEK är detta utökat och kopplat till alla kommunikationstjänster som är allmänttillgänglinga. Internet relaterade tjänster omfattas. Detta innbär en förändring för främst små företag. Det kommer också att leda till ökade skyldigheter. Tex att tillämpa vissa standarder enligt EU-komissionen. Även skyldigheter att avlägga anmälningsavgift, samt beredskapsavgift enligt direktiv från PTS. Skyldigheterna har dock blivit förre, om man jämför med telelagen. Istället har PTS större möjligheter att ålägga skyldigheter till vissa operatörer, tex samhällsomfattande tjänster och SMP. LM konstaterade att det inom Internet finns SMP på Europeisknivå men ej nationell, kommer dessa att hanteras? Per sade att regler för liknande problem tas normalt fram mellan nationella myndighter och EU. Dock är det ej troligt att det sker någon reglering just här. Olof kommenterade med att nuvarande lag kanske håller i 6-7 år. Då kommer man att stämma av hur mogna marknaderna är och vad som behöver reglering. Till PTS uppgifter i LEK tillhör att utöva tillsyn enligt lagen. PTS underätta aktör om att denna ej uppfyller vissa krav. PTS kan även utförda förbud, förättelse och vite. PTS kan öven besluta i tvister mellan parter om detta rör skyldigheter enligt lagen. Beslut kan överklagas till domstol. Behandling av trafikuppgifter. Tex. IP-nummer, abonentuppgift. Huvudregeln säger att dessa skall utplånas eller avidentifieras när uppgifterna ej längre behövs. LM sade att enligt bokföringslöagen skall underlag behållas i 10 år. Per sade att det frågan om detta kan räknas som underlag. LM undrade om PTS kommer att ta uppp detta med de/den myndighet som övervakar bokföringslagen. Per sade att specifika lagregler som LEK normalt går före en generell lag som bokföringslagen. Men uppstår problem bör PTS prata med andra myndigheter. Undantag finns också. Underlag för fakturering bör sparas till att fakturering skett. Om samtyckte finns från kudner kan också undantag ges. Michael S undrade om det är ok att få mäta trafik i ett nät för att kunna planera det? Olof sade att det är skillnad på att mäta och spara data. Ulf V undrade om man fick spara data för felsökning? Per svarade att det finns med som ett undantag i lagen. Olof konstaterade att mycket är oklart och undrade om man kunde vända sig till PTS för att få ett förhandsbesked? Per svarade nej. För tillsyn ges bara beslut. Per berättade också att lagen kräver att verksamheten bedrivs så att hemlig teleavlyssning kan bedrivas. Detta omfattar alla kommunikationsnät. Konsekvensen är att detta är en utvidgning. Det är inte längre begränsat till aktörer med tillstånd. 3. Status nationella knutpunkter o Kurtis Lindqvist / Netnod Kurtis berättade att Benot systemet nu var installerat och i drift. Netnod sökte dock tre frivilliga operatörer att testa det först innan alla fick tillgång till det. Flytt datum för DPT till GE i Malmö och Göteborg är satta till Göteborg: 25-26/11 Malmö : 9-10/12 Kurtis sade också att betydligt fler har visat intresse för GE i Sundsvall. Netnod räknar på detta och det skall diskuteras på nästa styrelsemöte. Om vi bygger GE i Sundsvall kommer dock inte Sundsvall längre att vara gratis i ett paketpris. Kurtis sade att man också antagligen kommer att sänka priset för SRP 2.5G i Stockholm och att man kommer att säga upp underhållsavtalet för det då detta är väldigt dyrt. Kurtis informerade om att i.root-servers.net nu bytt AS nummer. Kurtis gav också en kort uppdatering om budget för 2004 men lovade att återkomma med en mer detaljerad redogörelse på nästa möte. o SOLIX Kurtis sade att Mikael Abrahamsson hade hälsat att det inte fanns några nyheter. 4. Fredrik Tulin om ENUM och SIP hos Stockholms Universitet Stockholms Universitet har ett stort intresser för ENUM och SIP främst för att man strövar till att flytta all intern telefoni till VoIP. Idag är SU det universitet i Sverige som har lägst telefonikostnad. Bakgrunden är att man hade en gammal MD110 som började gå sönder. Man räknade på det och insåg att det är billigare att investera i IP-Telefoni från början än att laga. Från början byggdes också IP-telefonin i ett skillt nät, men nu ser man IP-Telefoni som vilken applikation som hellst. ENUM är attraktivt för SU i och med att man då kan få alla sina telfonnummer publicerade via DNS. Fredriks agenda är att få operatörerna till att börja med IP-Telefoni / ENUM också. Han hoppas att på det sättet kunna få in samtal till SU via GIGASUNET istället för de traditionella POTS länkarna. SU vill också köpa transit VoIP till POTS. LM konstaterade att ett hönan och ägget problem är att dagens växlar hos operatöerna inte stöder ENUM. Staffan H undrade om nyttan av ENUM idag är begränsad eftesom så få använder den? Fredrik sade att han inte ansåg det. Telia slår idag upp deras nummer i ENUM och SU betalar vanlig samtalstaxa. Ulf V undrade hur vi hanterar nödnummer? Fredrik sade att det inte är helt löst. Ulf V undrade om stabiliteten inte var sämre. Fredrik sade att den inte var sämmre än för deras företaggsväxel. Björn C sade att idag vill man även ha en transparent tjänst för billing. Dessutom saknas det kritisk massa. LM tyckte att man inte skulle blanda ihop ENUM och IP-telefoni. SMPACK databasen kunde lika gärna vara i EUNUM istället frö dagens modell. Fredrik sade att idag finns det 11k nummer i ENUM. I england finns det 1k i ENUM. I den akademiska världen är intresset stort. Fredrik önskade att han skulle kunna köpa terminering i SS7, uppslag i ENUM och call routing till dem. 5. Ulf Vedenbrant berättade om IPv6 tester i .SE Tester med IPV6 transport för .SE slavar pågår 2003-11-03 till 2003-12-01. Om testet går bra kommer man att lämna in begäran om delgering för IPv6 adresser till ICANN. Man har på förhand testat Bind8, Bind9, Win2K, Win3K och Cisco. Uffe undrade om det fanns annat man borde testa. LM föreslog Bind4 som resolver. I övrigt hade man inte hittat några fel. Om man kör dual-stack på sin resolver bör man kontrollera att man har IPv6 konnektivitet till sin resolver. Uffe uppmanade tillsist alla att om man upptcäkte fel att maila NIC-SE. 6. Nästa SOF möte bestämdes till den 8/12 kl 10.00 hos KTH-NOC på den nya adressen.