Protokol fört vid SOF möte hos Netnod den 3/10 2002 Närvarande : Anne-Marie Eklund-Löwinder, IIS Anders Rafting, PTS Hans Wallberg, SUNET Staffan Hagnell, IIS Måns Nilsson, KTHNOC Mårten Samuelsson, Sonera Fredrik Holmqvist, DCS.net Patrik Johansson, Tiscali Niklas Bixo, B2 Henrik Jansson, B2 Johan Sultan, Colt Stefan Larsson, Skanova Paul Aicardi, Colt Mikael Karlsson, Hanse Peter Johansson, Banhof Nicklas Löf, Banhof Kurt Erik Lindqvist, Netnod Olof Hallström 1. Nästa möte blir den 20/11 kl 14.00. Plats meddelas senare 2. Inga kommentarer fanns på föregående protokoll 3. Olof Hallström berättade om Ekom utredningen som skall leda till bland annat en ny telelagstiftning. Tanken är att man skall förändra telelagen till att vara teknikneutral. Den nuvarande telelagen anses gälla även Internet efter en utredning av PTS och som ledde till propositionen 1997-1998. Regeringen vill nu utreda vem som bör utöva tillsyn över marknadsdominans som idag innehavs av PTS. Utredningen skall utmynna i en ny lag om elektroniska kommunikationer som planeras att antas 25/7 2003. Nyheter 1: Internet kommer att innefattas i regleringen, men lagen bygger på teleteknik. I EU direktivet talas om nummer, men i översättningen till Ekom utrednignen talas om adresser, vilket antas kunna innefatta både mail adresser och IP adresser. Vad som omfattas av "adress" begreppet är upp till myndigheterna att avgöra. Detta lämnar definitionen och lagstiftningen väldigt öppen. Anne-Marie Eklund-Löwinder påpekade att detta går utanför direktivet. Oklarheten består trots att utredningen pågått i ca 10 månader. Nyheter 2: En del av lagstiftningen bygger på att operatörerna skall tvingas till samtrafik baserat på modellen i telefonivärlden. Beslutet kommer från när man avreglerade telefoni och lever kvar. Den nya lagen kommer dock att vara teknikoberoende och alltså också omfatta Internet. Lagen innebär att det kommer att vara en skylldighet att förhandla om samtrafik. Nyheter 3: Ett förslag är att man lägger ner PTS och skapar en ny kommunikationsmyndighet med det totala ansvaret delat mellan den nya myndigheten, konkurensverket och kosumentverket. Olof påpkade vikten av att skriva remisssvar från operatörerna då ingen teknisktsakkunning varit med och skapat utrednignen. 4. Nationella knutpunkter Netnod: Kurtis redogjorde kort för den kommande flytten av utrustnigen i STH-A till STH-C (se skilld punkt). Kurtis berättade även om ett program utvecklat av Per Bilse som ger statistik om förändringar i BGP och inverkan på trafikflöden. AMS-IX har beslutat att ge detta till alla medlemmar och Netnod är intresserad av att göra samma sak. Det fanns ett visst intresse och Kurtis sade att Netnod bjuder in Per till nästa SOF möte för att berätta mer om programmet. Kurtis sade också att man undersöker intreset för att starta Gigabit Ethernet i Göteborg, Malmö och Sundsvall. Kurtis skulle rapportera slutsatser på nästa möte. Kurtis sade också att man inte längre accepterar att förlänga FDDI avtal. På fråga om detta betyder att man kommer att stänga ner DPT 622 och 2.5G svarade Kurtis nej. 5. Robusthetstest Anders Rafting från PTS berättade om studien om robusthet på Internet. Inom EU och Svenska regeringen är man intresserad av robusthet och planering för robust på Internet. PTS har fått i uppdrag från regeringen att utreda detta, och då framförallt Tid, Routing och DNS. Detta har delats upp i två uppdrag, Beroenden på omvärlden och Robusthet. Projektet kommer att utföras i samarbete med Netnod och II-Stiftelsen. Testerna kommer att bestå i : - Vad händer om man tappar en eller flera root-servers. - Vad händer med trafiken i Sverige om man skulle tappa en knutpunkt, detta kommer att sammanfalla med Netnods flytt av STH-A till STH-C. - Kartläggning av operatörer och slutkunder och deras beroende av vissa funktioner. Hans Wallberg undrade om vi ser vad som händer i operatörernas nät. Svaret var att i kartläggningen av ISPerna inte kartlägger innehåll av data. Kurtis redogjorde för hur man kommer att kartlägga ändrigen i trafik. 10 operatörer kommer att lämna BGP routing data till Netnod som analyseras. Rotuing datat är i princip loggar av BGP uppdateringar. Detta kommer att jämföras med det data vi kan få från operatörerna om hur man planerat för en utslagen knutpunkt. Torbjörn Carlsson redogjorde för hur man planerar att samla in data för tillgänglighets test. Definitionen av tillgänglighet finns i Internetspecifikationen, likaså definitionen på mätning av den. Tillgänglighet kommer att mätas från 10 olika slutanvändar nät. Staffan Hagnell redogjorde för hur man kommer att testa DNS robusthet. I det första steget kommer man att bygga upp en testmiljö där man låter root-servrarna falla bort. Man kommer även att testa bortfallet av TLD servers. Det andra testet är stresstester av DNS servers och hur detta påverkar prestandan på Internet. Stresstestet kommer att bestå i packetförluster, fördröjning och otillgängliga severs. Värdet kommer att baseras på användarens upplevelse. 6. Nya .se regler Anne-Marie Eklund-Löwinder berättade om planerna på nya regler för .se. Nya regler har diskuterats i många år, men är nu på gång. De nya reglerna skickades ut på remiss och man fick 30 svar av ca 50 remissinstanser och 100 ombud. I de nya reglerna kommer man att gå från förprövning av domännamn till efterprövning. Endast ett remiss svar var negativt, och baserade sig på oro för namnrätt och den allmänna kvaliten för .se. Bland remisssvaren fanns också delade åsikter om privatpersoner skulle tillåtas registrera domännamn direkt under .se. ' I de nya reglerna tar man bort skyddet för geografiska namn. En stötesten är stötande ord. Även här fanns det delade åsikter om hur man skall gå tillväga. En del av remissvaren ville att man i tvivelaktiga fall (exemplet med barnporr.se gavs som kan stå för antigen en site som sprider barnporr eller är emot barnporr) skall fråga efter vad siten skall användas till innan den får registreras. Spärrade ord begränsas till tekniska hinder. Ett förslag under remissen påpekade att ett ord som dömts som stötande skall spärras under en viss tid efteråt. Man kommer även att tillämpa övergångsregler. Företag med registrerad firma och namnrätt kommer att under en viss tid att ha företräde.