Minnesanteckningar SOF-möte 14 oktober 1999 hos MCI Worldcomm/Uunet

Närvarande:

Christopher Arnold Bahnhof	Martina Bojstedt Telenordia
Niclas Comstedt Sonera	LM Jogbäck Sonera
Olle Wallner Telecity	Mikael Abrahamsson Bredbandsbolaget
Bengt Görden KTHNOC	Peter Löthberg Netnod
Anders Thorzen IPOne	Mats Dufberg NIC-SE
Anne-Marie Eklund-Löwinder IT-kommissionen	Kurtis Lindqvist Eunet
Håkan Redtzer UUnet	P-O Josefsson Tele2
Patrik Fältström Tele2	Olle Thylander SUNET
Anders Thorzen IPone	Björn Christofersson Uunet
Kjell Nymo Uhreg	Hans Wallberg Netnod

1. Föregående protokoll
Nämner att CIX blev ASO, så var inte fallet. De ville dock gärna

2. Netnod och knutpunkterna
Hans Wallberg meddelade att anteckningar från teknikmötet är sedan tidigare utskickat. En genomgång har sedan 2 veckor gjorts av samtliga interface, varvid det konstaterades att det verkade finnas lika många sätt att konfigurera FDDI som det finns anslutningar. Situationen dock betydligt bättre. Gigaswitchen misstänkt för att räkna fel att vid redan 60 Mbps tro att det flyter igenom 100 Mbps. Detta gäller exempelvis för Telias anslutning som har en konstant full inputkö. Direktpeering mellan SUNET/Nordunet och Telia har dragits igång. Telias gigaswitch interface blev dock fullt efter 4 timmar efter att direktpeeringen hade öppnats.

Peter anmodade alla att prova genom att dra ur sina B-portar (dock ej samtidigt förstås…)

Följande problem är kvar och nedanstående operatörer uppfyller inte Netnods anslutningsnormer:

PI har olika routrar för A och B

KTHPOP #1 koncentrator halv duplex

KTHPOP #2 halv duplex

Ebone halv duplex

Global 1 #2 koncentrator halv duplex

Compaq har 2 gigaswitchar på andra sidan ger lustiga effekter (åtgärdat)

Telia #2 (Unisource) halv duplex

Taide halv duplex

Utfors halv duplex

MCI Worldcom koncentrator halv duplex

Gigaswitchen oavsett insatserna beräknas bli full i mars.

Peter Löthberg redogjorde för förslag på ny knutpunktsteknologi som bygger Cisco DPT/SRP teknik och detta föreslås därmed i stället för det Gigabit ethernet förslag som diskuterades tidigare på teknikmötet. Ett mer formellt förslag kommer att läggas fram för operatörerna. Inriktningen blir förmodligen på 2,4 Gbps snarare än nuvarande 622 Mbps version. 10 Gbps tillgängligt senare i vår. Ringteknologin kan bli stjärna med DPT/SRP hub enligt typ token-ring MAU-hub. Skillnaden mot FDDI är att båda ringarna är aktiva. Den nya knutpunktstekniken kan användas för multicast och gör att behov för en separat knutpunkt för multicast bortfaller.

Fredrik Nyman Tele2 undrade om Global Ones förmedling av trafik från Compaq över Netnod var i överensstämmelse med reglerna för Netnod. Svaret var nej.

Bredbandsbolaget tar över Compaqs anslutning

IP-only och Tele1 på väg att ansluta sig.

Spray är på väg att ansluta sig. “Förbered er på en intressant peeringdiskussion med Sprary” sade Hans underfundigt. 75% av alla intresserade operatörer faller bort när de får reda på att de måste betala ett år i förväg (förmodligen har de inte pengar att betala med..)

Stort intresse för anslutning. 5 ISPer i veckan frågar. Många tror att när man väl har anslutit sig så får man fri peering. Den normala anslutningstakten är ca. 1 ISP i månaden.

Hans Wallberg redogjorde för den ekoniska situationen för Netnod. Kostnaderna för Göteborg är ca. 1 milj i driftskostnader och och 1,5 milj i investeringar. Fakturering för Göteborg sker ej intill dess “installationsläget har stabiliserat sig”. Totala intäkter är annars ca. 10 milj. Kostanderna uppgår 6 miljoner. Detta gäller dock innan periodicering. Hans uppskattar vinsten för innevarande år till 2 milj. Dessa behövs dock för att bygga ny teknologi och för Malmö om man beslutar att göra detta. Malmö kan om man beslutar tas i drift lokalmässigt från 15 januari år 2000.

Beträffade inkopplingsläget i Göteborg så är Tele2 väldigt nära inkoppling (21 oktober). Bredbandsbolaget är intresserad av att det skapas en knutpunkt i Malmö.

Peter ansåg också att det skulle vara fördelaktigt att ställa en andra/backup DNSservrar i Malmö. Malmö bör om det byggs utföras med den nya tekniken.

3. Internationellt
Paf redogjorde för det politiska spelet i ICANN och underlydande SupportOrganisationer – SO.

DNSO karakteriseras av en mycket omfattande lobbyverksamhet. “Presidenstvalet i USA är bara en kaffepaus i jämförelse” tyckte Paf. Carl Bildt var intresserad av nominering, men drog sig tillbaka då det ansågs att han inte uppfyllde kraven pga politisk verksamhet. Om man nomerineras bör man också bli vald. Ett annant skäl var att man bör kunna mer om sitt område. Oavsett vilka som väljs så kommer dt att klagas på det sade Paf.

Det har också var val till ASO i Amsterdam. På förslag var Amar Andersson från Telia, som dock inte blev vald. Mötesordförande hittade på sittande möte på nya regler bl.a. att man skulle vara fysiskt närvarande för att bli vald. Något som han blev kritiserad för. Protest inlämnades. Nomeringsregler bör vara kända i förväg.

När det gäller organisationen PSO, så har IETF, ITU, ETSI och W3C sedan IETF i Oslo i sommar haft en PSO som tillsammans arbetar med att välja representanter, 3 st, till ICANN board. De har totalt 8 representanter att välja mellan, varav 3 från IETF.

Paf meddelade också att Dept of Commerce och NSI har kommit överens om hantering av .com domänen m.m. för mer information se http://www.icann.org/nsi/amendment19.htm

4. IT-kommisionen, IT-infrastrukturutredningen, It-propostionen m.m.
Anne-Marie redogjorde för läget av ovanstående. IT-kommissionen ger råd åt regeringen. Ordförande är rent formellt näringsministern. Peter Seipel är vice ordförande. Prioriterade områden med egna arbetsgrupper/observatorier är It-infrastruktur, Kryptering och digitala signaturer och rättsinformatik. I It-infrastruktur är Hans Wallberg ordförande och deltager gör PTS, IT-företagen, Stadnätsföreningen, Statskontoret och Peter Löthberg. Statskontorets representant Jan Berner på Statskontoret har för övrigt flyttat till IT-kommissionens kansli. Eventuellt utvidgning kan ske. Visionen är 5 Mbps till alla i hela Sverige under 5 år till priset av ett busskort. Observera att IT-kommsisionen är skild från IT-infrastrukturutredningen.

Bland remissvaren finns ett oerhört stark stöd för en nationellt täckande fiberoptiskt nät.

Ericsson remisssvar märkligt. Regionnäten är postiva. Problem är förstås finansieringen. Risk för fortsatt utredande. Fortsättning följer

Övrigt
Diskussion om PTS skrift om telelagens tillämplighet på Internet (se PTS hemsida). Fortsatt diskussion sker på nästa möte. Deltagarna uppmanas att som hemläxa läsa igenom vad PTS har skrivit. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt kapitel 3 telelagens tillämplighet.

Nästa möte:
25 november kl 10:00 hos IT-kommissionen Hantverkargatan 25B (Länsstyrelsens lokaler…)

Vid pennan
P-O J