Protokoll fört vid SOF medlemsmöte den 20/11-2002 Närvarande: Kurtis Lindqvist, Netnod Anders Thorzen, Song Networks Per Bilse, Network Signature Kjell Ottosson, Telenor Bengt Görden, KTHNOC Mårten Samuelsson, Sonera Olle Thylander, SUNET Lars-Johan Liman, Autonomica Mikael Liden, Lidero Network Patrik Johansson, Tiscali Peter Robsarve, Arrowhead Henrik Jansson, B2 Mattias Karlsson, B2 Mikael Skutnäbba, Internet5 Maria Sandgren, Arrowhead Tomas Eriksson, Telenor Business Solutions Niklas Bixo, B2 Nicklas Löf, Banhof Internet Peter Johansson, Banhof Internet LM Jogbäck, Tele2 Calle Lidström, Tele2 Johan Nicklasson, KTHNOC Per Nihlen, KTHNOC Kaj Kjellgren, Netnod Bernhard Stockman, Skanova Patrik Fältström, IETF/Cisco Paul Aicardi, Colt Fredrik Holmqvist, DCS.net 1. Nästa möte bestämmdes till 9/1-2003 kl 10.00 hos Vetenskapsrådet 2. Inga kommentarer fanns på föregående protokoll 3. Status Nationella knutpunkter Kurtis (Netnod ) : Kurtis berättade att Netnod nu har tagit över all drift från LedTek och anställt tre nya för detta. Intrimmning av den nya organisationen pågår fortfarande. Kurtis berättade även om planerna på att bygga ut med GigE i Göteborg och Malmö. För att få detta att löna sig krävs fyra operatörer, vilket Netnod i princip har. Kurtis kommer att rekomendera Netnods styrelse att bygga ut Malmö och Göteborg med Gigabit Ethernet. Kurtis meddelade att Netnod har allokerats ett IPv6 block och man kommer att gå ut med en adresseringsplan till operatörerna. Kurtis meddelade att testerna som gjordes i samband med flytten av STH-A till STH-C visat att allt gått väldigt bra. 4. Anders Thorzen om knutpunkter Anders menade att det finns för mågna knutpunkter i Sverige. Det finns idag 8 Netnod knutpunkter och det finns planer för två till. Den totala kostnaden för att anslutna sig till alla knutpunkter menade Anders att är för hög. Anders menade också att det finns ett strukturellt problem och frågade vem Netnod jobbar för och vem äger Netnod? Anders menade att Netnod bör göras medlemsägt, på samma sätt som det ursprunglia Ebone. Anders pekade också på att all trafik utbyts i Stockholm. Anders frågade om detta innebär att man bör överväga att bygga en större knutpunkt i Stockholm, och vad vi gör om Stockholm då går ned? Anders efterfrågade om inte operatörerna borde byta mer trafik på lokala knutpuntker för att öka "vördet" för en anslutning för operatörernas kunder. I princip skulle man allstå minska "latency" för kunderna genom fler knutpunkter och upplevelsen för slutkund skulle bli bättre. Anders sade att det idag kostar 195 000 SEK / månad att vara ansluten till alla knutpunker. Anders lade fram följande förslag : - Bygg två huvudnoder med 10G / 1G Gigabit Ethernet - Lämna kvar 2.5G SRP ringen till "no-cost". - Ha som mål att bygga en knutpunkt i varje kommun. Kanske genom att börja med en i varje högskoleort. Basera dem bara Gigabit Ethernet. - Ge inga driftsgarantier för de "lokala" knutpuntkerna. - Skapa två centrala punkter med en korskopplingstjänst för private-peering. - Ombilda Netnod till medlemsägt - Routing announcements är upp till varje operatör - Tjänster vid huvudnoderna kan vara * QoS * IPv6 * Multicast Anders ville att de lokala knutpuntkerna skulle kosta 1500 / månad att ansluta sig till. Med 289 kommuner skulle det bli 435 500 / månad. Kurtis påpekade att Netnod inte vill driva så många knutpunkter men att operatörerna aldrig kunnat enats om vilka som skall stängas. Kurtis påpekade också att QoS, multicast etc redan stöddes av Netnods knutpunker men ingen eller få använder det. Kurtis påpekade också att erfarenheter från andra knutpunkter är att de som är medlemsägda ofta har mycket svårare att fatta beslut då det krävs någon form av majoritetsbeslut. Bengt Görden sade att Netnod när det startades aldrig var tänkt att driva knutpunkter över hela landet. Bengt sade också att det redan finns flera knutpunkter utanför Netnod och det är fritt för varje operatör att ansluta sig. LM Jogbäck sade att han länge argumenterat för att stänga de gamla knutpunkterna. LM konstaterade att fler (nya) knutpunker också kommer att kosta mer i form av investeringar för operatörerna än vad de betalar idag. LM noterade också att det är betydligt dyrare, och svårare för operatörerna, att bygga nytt idag än att använda befintligt. LM sade också att direkt peering måste vara mer distribuerat, annars är risken för avbrott i Internet i Sverige överhängande. Flera sade att de inte skulle ha pengar att investera i Gigabit Ethernet utrustning utan hellre såg att de nuvarande knutpunkterna ändrades. Kurtis lovade ta upp detta på nästa Netnod styrelsemöte. 5. IETF uppdatering / Patrik Fältström Patrik berättade om den diskussion som förs inom IETF om "vad är IETF och för vem?". Diskussionen pågår på mailinglistor och på det senaste IETF mötet i Atlanta. Man är ute efter att tydligöra IETFs roll. Patrik noterade också att man jobbade med att minska arbetsbördan för IESG, främst genom att arbetsgrupperna måste jobba mer med kvaliteten på de dokument de producerar. I dag går en stor del av IESGs kommentarer ut på redigeringar. De ämnen som ansågs som "stora" på det senaste IETF mötet var IPv6 mutlihoming, IPv6 och site-locals, och DNS. Patrik sade att som ville ha mer detaljerad rapportering kunde gå på IETF rapporteringen hos ISOC-SE nästa dag. 6. Maria Häll om den statliga bredbandssatsningen Maria berättade att hon jobbade med ett stödprojekt till kommuner och län och fungerade till viss del som länk till marknaden. Stödprojketet håller just nu på att ordna rådslag med olika intressenter så som nätägare, ISPer och innehållsleverantörer. Nästa steg i detta är att träffa ISPerna och bla diskutera ISPernas uppfattning om IT infrastrukturen. Vilken utformning den bör ha även diskussionen om lokala knutpunker. Staten har idag ett system för stöd till kommunerna för att bygga ut ett nät i olika nivåer. Idag har man definiera tre nivåer - Nationellanät - Ortssammanbindande nät - Ortsnät Maria sade att gruppen kommer att bjuda in till möte med ISPer. Bernhard frågade vad som ansågs vara en glesbyggdsort? Maria svarade att detta är en ort med mindre än 3000 innevånare. Maria konstatera att marknaden kommer att behöva se annorlunda ut för detta eftersom de nät som byggs kommer att behöva vara helt öppna. Detta i sin tur kommer att leda till andra pengaflöden än idag. 7. Per Bilse presentation av mätprogram Per insåg under sin tid på EUnet och senare på Cisco att det i princip inte fann Networkmangement program för nivå tre, och de som fanns var ganska dåliga. De flesta var inte anpassade för Intenetbackbone trafik, och få operatörer förstod vad de verkligen behövde. Per beslöt sig för att utveckla ett eget system som skulle klara av ovanstående. Per konstatera att networkabstraction inte är speciellt väl förstått utanför networkoperations kretsar. Detta leder ofta till felaktiga slutsatser och felaktiga modeller för övervakning. Per presenterade programmet Bento. Bento är en server applikation som anpassats för hög prestanda. Benot läser Netflow data och packet header information samt jämför detta med BGP data. Kurtis och Per sade att Benot idag används av AMX-IX och Linx för deras medlemmar och att Netnod planerar att göra samma sak. 8. STOP presentation av Urban Olsson STOP är en organsiation bekämpar pirat produktion av TV dekodrar. STOP ägs av Canal+ och Viasat, samt samarbetar med ComHem och Boxer. Nuvarande lagstiftning låter dig äga och inneha piratutrustning men inte att sälja den. Endast Sverige har denna lagstiftning, i andra länder är det också olagligt att inneha piratutrustning. STOP arbetar för en ändring av lagstiftningen. STOP tror också att lagen kommer att ändras. Bortsett från STOP Ab finns också en STOP förening med bla Tele2, Nokia, UPC, Terracom, Svt etc som medlemmar. Sedan 2000 finns det en lagändring med strängare straff för försäljning av piratutrustning. STOP menade att Newsgrupperna hos operatörerna används för att sprida information om cryptot och hur man knäcker detta. I Norge och Danmark har Telenor och TeleDK tagit bort dessa Newsgrupper från sina servrar. Operatörerna menade att detta är helt verkningslöst då de flesta inte läser News på operatörernas servers utan på andra servers utanför Sverige. Detta illustrerades i att STOPs exempel artikel var från en Yahoo server. Operatörerna menade också att om de agerar polis och domstol kommer de att få problem, vilket har hänt tidigare. Operatörerna menade också att der verkliga problemet mer är i cryptotekniken än i hur dessa koder sprids. Om man stänger der några få Newsgrupper i Sverige kommer detta inte att leda till att färre får tillgång till koderna. STOP sade sig förstå operatörernas problem men önskade ändå att operatörerna skulle stänga av de grupper som sprider kryptoinformationen.