Minnesanteckning 22 Okt 2001

Minnesanteckningar från SOF-möte den 22 oktober 2001 hos KPNQwest

 

Närvarande:

Olof Hallström Tele2 Patrik Fältström IETF
Hans Wallberg Netnod Tobbe Carlsson Autonomica
Mårten Samuelsson Sonera Staffan Hagnell IIS
Olle Thylander SUNET Kjell Ottosson Telenordia
Peter Robsarve Arrowhead Magnus Andersson Netnod
Jacob Gårder Arrowhead Fredrik Widell KTHNOC
Peter Blom RSLCOM Kurtis Lindqvist KPNQwest
Mikael Karlström Cisco Mikael Abrahamsson Arrowhead
Thomas Johansson Cisco Johan Ihren Autonomica
Stefan Larsson Skanova Tommy Nilsson Bredbandsbolaget
Björn Christofersson Worldcom UUNET Patrik Johansson Internet5
Rasmus Aveskogh Utfors Tony Svensson Equant/Global One
Hans Axen Utfors Patric Östman Equant/Globalone
Kaj Kjellgren KPNQwest Nils Steen Cisco
Peter Fässberg Song Networks Bernard Stockman Skanova
LM Jogbäck Tele2 Folke Lingmo Song Networks
Fredrik Holmqvist DCSnet Anders Thorzen Song Networks
Maria Nilsson BT Ignite Johan Gavelin C&W/PI

 

 

Nästa mote äger rum 4 december kl 10:00 hos Telenordia och BT Ignite Norra  Stationsgatan 69

 

  1. Tidigare protokoll

Inga synpunkter

 

  1. Nationella knutpunkter

Magnus Andersson Netnod meddelade att inga nya anslutningar har skett sedan förra mötet. Aktuell status är att 41 operatörer är anslutna över 48 anslutningar i Stockholm via FDDI, 21 operatörer och 26 anslutningar via SRP-622, i Göteborg är 11 operatörer anslutna via lika många anslutningar, i Malmö är 3 st operatörer anslutna och i Sundsvall 0 st. operatörer anslutna. Magnus annonserade att man tänker ta fram mer specifika anslutningsregler,  exempelvis hur mycket man får sända på det delade mediet respektive uppdelning i high/normal priority samt hur övriga parametrar skall specificeras.

 

´Tobbe meddelande att man nu i princip var klar med adressregistret och avsåg att publicera det på webben med inloggning. Olof Hallström Tele2 menade att man nog borde inhämta personliga medgivanden p.g.a. PUL-lagstiftning. Mikael Abrahamsson ville ha en komplettering med AS-nr.

 

Tobbe Carlsson var bekymrad över den låga beläggningen på de andra knutpunkterna, samtidigt som Stockholmsknutpunkten är kraftigt överbelastad och att peering inte sker för de stora operatörerna vid dessa punkter trots tidigare överenskommelser om detta. Tobbe förutsåg som ett resultat av detta en förmodad förlust för Netnod för nästkommande år.

 

  1. Ciscoaktiviter

Thomas Johannson redogjorde för Ciscos aktiviteter vad gäller DPT/SRP-622 ringen. Aktiviteterna omfattar omfattar fyra delar:

–        förklaring till symptom på fördröjningar  som efter djupare analys av bl.a. insänd information entydigt tyder på överlast.

–        kommersiellt erbjudande om uppgradering som tidigare har sänds ut på listan och som summerades och sammanfattades på mötet av Cisco säljansvarig Mikael Karlström

–        erbjudande om SRP utbildning som är fastställd till den 22 november och görs av Benny Schneider som enligt Thomas Johannsson har stor insikt i DPT/SRP. Till denna kurs har varje operatörs beretts en plats och i mån av tillgång kan även fler från samma operatör få möjligt att deltaga menade Thomas. Anmälan görs till Cisco och Johanna Svensson.

–        En fortsatt stöd till Netnod vad gäller regler och rekommendationer av DPT/SRP konfigurering och hantering

Nisse Steen meddelade också som resultat av analysen att man funnnit lite småfel bl.a. 3 st operatörer som använde sig av alltför gammal kod och en som hade konfigurerat SONET framing i stället för SDH. Något som dock inte hade någon större inverkan på driftssituationen enligt Nisse. Nisse menade också att det inte fanns någon anledning till någon optimering då default konfigureringen är avsedd för 30 noder och 300 km omkrets, något som mycket väl stämmer med nuvarande Netnod konfiguration.

 

Kurtis menade att när det gäller knutpunkterna så är det inte bara ett Netnodproblem utan i lika stor utsträckning problem hos operatörerna som med våld vill trycka all trafik genom en viss punkt. Operatörerna måste skapa en bättre balans mellan direkt peers och balansering över de olika knutpunkterna. Egentligen borde man ha en mer generell diskussion hur trafik skall utbytas mellan operatörerna både direkt och via knutpunkterna menade Kurtis. LM Jogbäck berättade att en stor del av T2s nationella trafik går via direkt peers och erbjud sig transit till övriga nationella operatörer för i storleksordningen 40 000 kr/mån upp till 1 Gbps. Hans Wallberg menade att en av problemen är också den snabba tillväxten med en fyrdubbling av trafiken på 8 månader trots en utbyggnad av direct peers. Kurtis pekade också på den kraftiga ökningen av regional trafik mellan exempelvis Sverige/Norge/Danmark. Detta till skillnad mot Finland där den regionala trafiken knappast har ökat, utan där den amerikanska trafiken är fortsatt stor. Förmodligen beror detta på de olika språkområden menade Kurtis. Kurtis visade sedan statistik över trafikfördelningen mellan nationell/internationell trafik för de olika länderna i KPNQwests nät. Att noteras är bl.a. att Norge i KPNQwests nät skickar mer trafik till Sverige än internationellt.

 

  1. Presentation av olika europeiska knutpunkter

Kurtis fortsatte därefter med en presentation av  knutpunkter i Europa från ett nyligen avhållet möte i RIPE och Prag med Europe Internet Exchange Working group där olika europeiska knutpunkter presenterade sig och vilken teknik de använde sig av. Kurtis presentation återfinns på http://www.kurtis.pp.se/presentations/index.html.

Kurtis nämnde specifikt 3 olika projekt:

-Euro IX, en sammanslutning/förening för peeringpunkter i Europa med tonvikt på teknikfrågor,

-BCP (Best Common Practice) för peeringpunkter, en skrift som Mick Lewis f.d. Linx håller på med

– Switch wish list från Mike Hughes och Linx, som är en sammanställning av erfarenheter/kravspecifikation på switchutrustning som har lämnats till bl.a. Foundry, Extreme och Cisco.

 

  1. Internationella domäner och Enum

Paf redogjorde för aktuell status för dessa områden. Vad gäller internationella domäner så trodde Paf på ett genombrott redan i december. När det gäller domäner så kan man i princip lagra vad som helst i DNS strukturen men det är protokollen som ställer till problemen. Vad som också är viktigt är framförallt bakåtkompabiliteten i applikationsprotokollen. Mycket lagras också i DNS som ej är domännamn exempelvis varumärken.

 

Paf visade exempel på olika tolkningar av svensk/norsk Ö, Å och Å (Ångström..) och huruvida dessa var att betrakta lika eller olika tecken i nuvarande förslag. Paf gav också status för de olika implementationerna av internationella domäner i nu-domänen, av Verisign m.fl.

 

Vad gäller ENUM så berättade Paf att Sverige och Norge har fått tillstånd till testverksamhet trots att ITU inte har fattat något beslut, något som beräknas komma först november 2002. USA hade tydligen invändningar på senaste ITU mötet mot att någon startade testverksamhet innan formellt beslut fattats, men accepterade senare teswtverksamhet på ITU-mötet. Även  Holland och Storbritannien uttryckt önskemål om testverksamhet och har egentligen kommit längre än i  Sverige men missade den formella framställan på ITU–mötet enligt Paf. Paf menade att det var absurt att Sverige inte skulle kunna göra tester på detta område för att inte USA ville. Ett problem är att samtidigt som USA är emot tester så ser man ”number nappning” liknande tendenser hos ett antal kommersiella USA aktörer som Verisign, Neustar, Netnumber som börjar lägga upp telefonnummer i olika domäner menade Paf. På fråga från Frankrike om vad USA gör om dessa aktörer lägger upp telefonnummer i den franska domänen  så menade USA delegaterna att man tar för givet att aktörerna i USA följer de lagar och förordningar som finns i de land som de verkar.

 

  1. Namnserverstruktur för .se

Johan Ihren informerade om den pågående förändringen av strukturen för namnservrar för .se Allmänt sker en övergång från ad hoc avtal till mer formaliserade avtalsformer berättade Johan. Rent praktiskt innebär det att man grupperar namn servrar i 2 kategorier, där en kategori är de namnservrar som återfinns på knutpunkterna och som hämtar zondata direkt från NIC-SE samt en kategori som är de övriga i världen samt SUNIC som även har fler administrativa uppgifter.

 

En komplicerande faktor i den uppsättning av slavservar som finns är rootservern i Stockholm som är auktorativ för ”.” och auktorativ för ”.se”. Detta av historiska skäl. Och problemet är att ta sig ur detta. Det kan hända under omläggningen att denna server kan ha annan information om delegering av .se än de övriga servrarna, vilket beror  delegreringssekvensen och de dubbla roller som rootservern har enligt Johan.

 

  1. Samarbetsgrupp med BITOS angående betalsystem

Önskemål har framförts både från innehållsleverantörerna BITOS och från vissa operatörer om en gemensam arbetsgrupp med BITOS för att diskutera betalsystem. Olika åsikter framfördes på mötet och diskussionen fortsätter på mailing-listan av tidsskäl. En omröstning kan bli aktuell för att utröna inställningen bland operatörerna.

 

  1. “Svensk standard” netikett och Internet BCP (Best Common Practice)

Mötte uttryckte inte någon större intresse för frågeställningen.

 

Vid pennan

P-O J