Protokoll fört vid SOFs medlemsmöte 2003-02-24 hos Worldcom, Solna

Närvarande:

	Kurtis Lindqvist, Netnod
	Kaj Kjellgren, Netnod
	Lars-Johan Liman, Autonomica
	Tomas Eriksson, Telenor
	Åke Andersson, Dataphone
	Björn Christofersson, Worldcom
	Anders Thorzen, Song Networks
	Mikael Abrahamsson, Song Networks
	Stefan Larsson, TeliaSonera
	LM Jogbäck, Tele2
	Jonas Stenling, Tele2
	Johan Sultan, Colt
	Fredrik Herrström, Colt
	Tony Sarendal, Colt	
	Staffan Hagnell, IIS
	Östen Frånberg, IIS
	Matte Karlsson, B2
	Henrik Jansson, B2
	Niklas Bixo Lundin, B2
	Maria Nilsson, BT Ignite


1. Nästa möte bestämdes till 8/4 13.00 hos B2.

2. Föregående protokoll

   Inga åsikter fanns om föregående protokoll

   LM Jogbäck anmärkte att det tagit för lång tid att få ut protokoll
   till medlemmarna efter varje möte. Kurtis konstaterade att detta
   inte varit något prioriterat hos honom. Kurtis sade att det också
   fanns ett stort intresse från allmänheten att läsa protokollen,
   men att han väntat med att göra dem publika tills de reviderats på
   efterföljande möte. 

   Kurtis sade att ett sätt att möta båda dessa krav är att han
   publicerar protokollen tidigare till SOFs medlemslista och sedan
   lämnar en veckas tid för kommentarer. Detta ansågs av alla
   närvarande vara bra och Kurtis konstaterade att han i
   fortsättningen skulle följa denna modell istället.

3a. Status knutpunkter / Netnod, Kurtis Lindqivst

   Kurtis redogjorde för förändringar i anslutningar till
   knutpunkterna. Många operatörer byter från FDDI och DPT till Gigabit
   Ethernet i Stockholm. 
   
   LM Jogbäck och Mikael Abrahamsson undrade över avbrottet på
   DPT-622 och DPT-2.5 i Stockholm som skedde vid ett fel på SUNETs
   router. Kurtis konstaterade att ingen operatör felanmält ringarna
   till Netnod, utom SUNET som skickat ett mail till Netnod
   NOC. Korrekt felanmälan utanför kontorstid är dock att ringa in
   till Netnod. Detta genererar då ett SMS till Netnods
   driftspersonal. Mikael Abrahamsson undrade om detta verkligen
   lönade sig då Netnod enligt felrutinerna bara har bemanning under
   kontorstid. Kurtis och Kaj konstaterade att vi bara kan garantera
   felåtgärder då, men att vi oftast åtgärdar fel så fort vi är
   medvetna om dem.

   Gigabit Ethernet i Malmö och Göteborg skall vara klart för
   kundanslutningar efter den 28/3. Samtidigt som installationerna av
   GigE switcharna kommer Netnod att installera övervakningsmaskiner
   samt städa vissa anslutningar. Mikael Abrahamsson undrade om
   Netnod har någon komersiell migreringsplan för redan
   anslutna. Kurtis svarade att det enda som är beslutat är att
   precis som tidigare får man den fjärde orten gratis om man finns
   på tre andra. Kurtis tar med sig frågan hem och återkommer med ett
   mer detaljerat svar.

   Netnod har fått de första adressblocken från RIPE för att sätta
   upp ett till VLAN på varje switch för MTU 4470. Kaj kommer att
   maila ut information till operatörerna.

   Netnod har även gjort en adressplan för IPv6 för knutpunkts
   näteten. Den kommer inte att bygga på befintlig IPv4 adress samt
   AS nummer som många andra gjort. Istället kommer varje operatör
   att få anhålla om en /64 från Netnod. Kurtis mailar ut
   adressplanen till SOF listan.

   SIP telefoner för INOC-DBA har kommit och Kurtis kommer att lägga
   upp ett formulär för ansökan om telefonerna på Netnods hemsida. 

   Liman redogjorde för de planer för uppgradering av rot-servern i
   Stockholm som finns. Netnod planerar att installera ett kluster i
   Stockholm samt låta anycasta tjänsten från fler platser i
   världen. Netnod / Autonomica samarbetar med PCH och ISC om detta. 

   Kurtis presenterade en övergripande bild av Netnods budget för
   2003. Investeringar kommer att göras på tidigare annonserade
   projekt. I övrigt brottas Netnod med stora kostnader för fiber och
   avskrivningar. Netnod håller därför på att gå igenom alla fiber
   och har avbeställt en hel del. Även nedläggningen av DPT kommer
   att minska kostnaderna för fiber. Kurtis tror att 2003 kommer att
   bli ett tufft besparingsår när man jobbar med att försöka få ned
   avskrivningar och fiberkostnader för att 2004 få ett lättare år,
   där man också kommer att kunna klara sig på en omsättning på ca
   25M SEK istället för dagens 32M. Kurtis hoppas att detta på sikt
   kan leda till lägre kostnader för operatörerna. 

   Kurtis gjorde också en kort presentation under frågan om vad
   operatörerna vill med Netnod. Kurtis konstaterade att Netnod inte
   är en egensak utan att Netnod måste tillföra ett värde för
   operatörerna och de måste känna att Netnod är till för dem,
   snarare än deras fiende. LM Jogbäck konstaterade att knutpuntker
   kommer att minska i betydelse för att byta trafik, medan det
   intressanta kommer att vara gemensamma tjänster på
   knutpunkterna. Kurtis noterade att en del av det "lobbyarbete" som
   Netnod gör aldrig syns mot operatörerna och att detta måste bli
   tydligare, men att det också är svårt att göra om inte Netnod vet
   vad operatörerna vill. Maria Nilsson konstaterade att hon tyckte
   Netnod blivit mycket bättre under det senaste året. Mikael
   Abrahamsson sade att Netnod sedan 18 månader har gått till att
   lyssna till operatörerna snarare än att predika för dem. Kurtis
   konstaterade att det är bra, men att det fortfarande inte hjälper
   Netnod med att hitta framåt. Utan stöd från operatörerna är det
   väldigt svårt för NEtnod att fortsätta. Kurtis tyckte också att
   man borde försöka bygga upp förtroendet för Netnod mot
   oepratörerna. Kurtis förelslog ett antal åtgärder men ansåg det
   bättre att ta detta till en diskussion på mailinglistan och skulle
   posta sin presentation där. 

3b. Status knutpunkter / Solix, Mikael Abrahamsson

   Mikael hade inga nyheter att presentera. Allt är uppe och i
   drift. Nyligen har en programvaru uppgradring gjorts och en av
   switcharna bootats om pga problem med SNMP.
   
 
4. PTS hearing om lokalaknutpunkter. 

   En del operatörer samt Netnod var på Fredagen innan inbjudna till
   en hearing med PTS och Kommun/Landstingsförbundet. De som varit
   med konstaterade att det verkade råda en hel del missförstånd om
   vad man avsåg med begreppet knutpunkt i olika sammanhang. Till
   stor del handlade detta om co-location utrymmen och vilka krav
   operatörerna kunde tänkas ställa på dessa. Operatörerna gav också
   sin syn på det övergripande programmet för utbyggnad av bredband i
   Sverige. 

5. Lokala Knutpunkter, Anders Thorzen

   Anders redogjorde för sitt projekt med att etablera lokala
   knutpunkter. Man kommer att börja med 7 st (Jönköping, Växjö,
   Borlänge, Luleå, Karlstad, Lund,Örebro och Västerås), under 2003,
   där de operatörer som initialt visat intresse är SUNET, B2, Song
   och TeliaSonera. Anders har haft möten med alla utom 
   TeliaSonera. Planen är att etablera de nya lokala knutpunkterna så
   långt från befintliga knutpuntker som möjligt, och med en första
   pilot i Jönköping. Alla anslutningar kommer att bli Gigabit
   Ethernet mot antigen Extreme eller Cisco switchar. Intresserade kan
   kontakta Anders på at@viaego.com

   Kostanden för att ansluta sig till alla 7 kommer att vara 25000 i
   start avgift och 995 per månad, per knutpunkt. 
   
   Knutpunkterna kommer att ägas av ett bolag som ägs av
   Anders. Drift kommer att skötas av lokala bolag som det centrala
   bolaget skriver avtal med. Anders sade att han frågat de
   initierande operatörerna om de ansåg att en konstruktion likanande
   Netnods med en stiftelse behövdes, men de ansåg inte detta. 

   Jonas Stenling undrade om andra operatörer kommer att be Netnod
   starta knutpunkter parallellt, kommer Netnod då att göra detta?
   Kurtis svarade ja, och Anders sade att detta är en risk. 

   Kurtis sade att Netnod för diskussioner med Anders om hur
   förhållningen mellan Netnod och detta bolag skall vara. Netnod har
   redan idag frågor från stadsnät om att driva lokala
   knutpunkter. Kurtis sade också att han ansåg att detta förmodligen
   kommer att leda till en fragementering av Internetsverige. 

   Starten av de nya knutpunkterna kan enligt Anders ske gansksa
   omgående men man kommer att börja med pilotfallet för att också
   titta på hur routing enklast kan lösas. 

6. DNS-SEC testbädd, Lars-Johan Liman

   Projekt mellan IIS, NIC-SE, Autonomica och CR&T om att bygga upp
   en DNS-SEC testbädd med en parallell .SE zon som är signerad och
   som har signerade undernivåer. 

   En workshop om DNS-SEC är preliminärt satt till 17-19/9. Liman
   ansåg att operatörerna bör titta på detta tills dess och vara med
   i försöken för att lära sig får operationell erfarenhet. 

   LM undrade om vi hade ngn uppfattning om hur mycket mer last
   DNS-SEC genererade på operatörernas DNS servers. Liman sade att
   detta är en av de saker vi inte vet utan måste räkna på. 

   LM undrade också om man löst problemet med signering av
   rot-zonen. Liman sade att detta är ett svårtlösligt problem men
   att man nu har ett förslag som går ut på att inte en part utan
   fler signerar rot-zonen tillsammans. LM undrade vad det är som gör
   signeringen av rot-zonen så speciell. Liman konstaterade att det
   känsliga kan vara att stora företag eller i händelse av problem
   kan man komma att söka en juridisk motpart. För testerna kommer
   .SE att vara den högsta signerade zonen. 

   Liman sade att man nog inte skulle ladda den signerade .SE zonen i
   sina produktionssystem, men att han hoppades att operatörerna
   hittade andra DNS system som kunde delta. LM konstaterade att det
   troligaste var att ladda detta i operatörernas interna DNS
   servers, men att det intressanta och viktiga är att få med stora
   kunder till operatörerna med egna resolvers, och att detta ligger
   på NIC-SE/IIS att informera om. Liman höll med.