Minnesanteckningar SOF-möte 30 januari hos KPNQwest
Närvarande:
| Kurtis Lindqvist KPNQwest | Peter Fässberg Tele1 |
| LM Jogbäck Tele2/Swipnet | Paul Aicardi Ebone |
| Patrik Johansson Internet5 | Mikael Abrahamsson Arrowhead |
| Johan Gavelin C&W, PI.se | Mats Dufberg NIC-SE |
| Olle Thylander SUNET | Olof Hallström Tele2 |
| Jan Berner IT-kommissionen | Patrik Hiselius Telia AB |
| Hans Wallberg Netnod | Mårten Samuelsson Sonera |
| Michael Degerman KTHNOC | Bernhard Stockman Telia |
| Kjell Ottoson Telenordia | Stefan Larsson Skanova |
| Tobbe Carlsson Autonomica | Magnus Åhgren Tele1Europe |
| Anders Thorzen Tele1Europe | Hans Axen Utfors AB |
| Anders Comstedt Stokab | Michael Buch Stokab |
Nästa SOF-möte äger rum 15 mars kl 10:00 hos chello/UPC, Magnus Ladulåsgatan 67
(ett stenkast från Medborgarplatsen, i Konsum Stockholmhuset för de som känner till..)
Kurtis, i egenskap av kassör, påminde om att deltagarna skall uppdatera sina mailadresser med hänsyn till avi för innevarande räkenskapsår.
Om inte, så används den tidigare mailadressen för utskick.
1.Tidigare minnesanteckningar
Inga synpunkter
- Status nationella knutpunkter m.m./Hans Wallberg
Hans W meddelade att driftsituationen när det gäller knutpunkterna är stabilt. Efter att flera operatörer bl.a. chello har flyttat trafik från FDDI till DPT så har belastningen på FDDI minskat avsevärt. I Göteborg är 2 st NTP servrar installerade, Stockholm står i tur. Adressen till tidsservrarna är som följer:
NTP1-GBG.netnod.se
NTP2-GBG.netnod.se
AS 8674
Testa gärna för att kontrollera om man kommer fram menade Hans W.
I Malmö är Arrowhead som första operatör ansluten. Tele1Europe var annars nära att bli den första. När det gäller Sundsvall så äger en ombyggnad rum under mars månad, därefter sker installation av nätutrustning.
Netnod avser att ta i bruk i Stockholm en 2,4 Gbps DPT ring. Tidpunkten är främst beroende av när single ring redandency protokollet från Cisco blir officiellt tillgängligt efter betaperioden.
Hans W efterfrågade inställning respektive intresse av alternativ knutpunktsteknik såsom gigabit ethernet. Epost har tidigare skickats ut i frågan på SOF-listan. Det var magert med inlägg enligt Hans. Enbart en har svarat. En enkel omröstning på SOF-mötet indikerade att 5-7 st operatörer/personer var intresserade av gigabit ethernet knutpunktsanlutning. Förespråkarna (Mikael Abrahamson Arrowhead m.fl.) pekade främst på kostnaderna för anslutning för mindre operatörer, att det var en vanlig anslutningsform på andra knutpunkter och att gigabit ethernet stödet är mer standardiserat och finns i stor utsträckning hos alla leverantörer till skillnad mot DPT. Man hävdade också det finns operatörer som väljer att inte ansluta sig till Stockholm eftersom det inte finns gigabit ethernet, något som ifrågasattes av andra deltagare.
Andra personer pekade på problemen med gigabit ethernet bl.a. Tele2, KPNQwest. Kurtis från KPNQwest berättade att han nyligen hade varit på knutpunktsmöte på RIPE där flera av peeringknunkterna i Europa redovisade avsevärda problem med gigabit ethernet. ”De har inte kul enligt och flera funderar på gå över till DPT” enligt Kurtis, bl.a. LINX i London. Ethernetbaserade verkar inte klara de krav som ställs i en större knutpunktsmiljö. Ett problem är bl.a spanning tree och det gör enligt Kurtis att man kör lite konstiga konfigurationer bl.a. 1 VLAN per operatör i Paris. Ett annat problem med gigabit ethernet är att det fungerar sämre vid multicast än DPT. LM Jogbäck Tele2 pekade också på de dåliga felsignaleringsfunktioner med gigabit ethernet. Överhuvud finns invändningar mot att använda switchar i knutpunktsmiljö. I princip är egentligen en ethernet switch exempel på delat medium, där det delade mediumet är backplanet och ibland även gemensam logikhantering. Erfarenheterna med FDDI-switchen på D-GIX avskräcker också, menade DPT förespråkarna.
Deltagare, främst ur ethernetlägret, ville att Hans W skulle ta fram en lista med vilka som var intresserade av gigabit ethernet
Flertalet av operatörerna respektive personerna på mötet uttryckte dock ingen åsikt i valet mellan gigabit ethernet och DPT /SRP. Diskussionen lär fortsätta.
- Vägvalsregister/Torbjörn Carlsson – Autonomica
Autonomica är ett dotterbolag till Netnod. Bolaget sysslar främst med planering och teknikutredning på uppdrag av Netnod. Syftet med vägvalsregistret är att användas för felsökning och konfigurering. Tanken är att vägvalsystemet sätts upp och hanteras av Netnod. Torbjörn C var i denna första orientering främst intresserad av operatörernas åsikt när det gällde informationsflödet.
Huvudinriktningen är att operatörerna själva hjälper till att underhålla Netnods kommande vägvalsregister med konfigureringsinformation. Netnod ser sedan till att spegla detta i RIPE databasen. Eventuellt finns det problem med kontrakt och den juridiska sidan gentemot RIPE. Något som en vidare undersökning får klargöra.
Torbjörn C utformar ett förslag på vägvalsregister till nästa möte. Förslaget skickas om möjligt på remiss innan mötet. LM Jogbäck tyckte det skulle vara bra om man också i det svenska registret kunde spegla andra vägvalsregister ute i världen. Peter Löthberg menade också att det skulle vara värdefullt om man kunde enas om en gemensam modell för routingutbyte och på så sätt kunna standardisera beskrivningen av lokala/regionala knutpukter i vägvalsregistret.
- Regionala knutpunkter Fredrik Nyman
Väldigt lite synpunkter på skrivelsen
Regional knutpunkt – Stockholm
Stokab är intresserad att driva en regional knutpunkt och därmed gå vidare från svart fibernivån uppåt i värdekedjan. I första hand handlar det om att koppla olika aktörer som använder sig av Stokabs fiber och/eller med andra aktörer i en regional knutpunkt. En naturlig plats för detta är Tulegatan. I samband med trafikväxling så uppkommer också ett behov och efterfrågan av att ställa diverse utrustning i anslutning till till knutpunkten. Man vill gärna veta hur man kan gå vidare i värdekedjan utan att detta uppfattas som en ovänlig handling gentemot operatörerna och utan att man därför kommer att betraktas som operatör.
Hans W gjorde jämförelser med den regionala knutpunkten i Umeå. Hans menade att det är helt klart att det finns behov av en regional knutpunkt i Stockholmstrakten men ansåg att den inte bör etableras och drivs av Stokab. Det innebär att Stokab inte längre är konkurrensneutrala. Man börjar därmed konkurrera med sina kunder och kan i viss mån betraktas som operatör menade Hans W. Stokabs styrka har hela tiden varit att man endast hållit er på nivån “svart fiber” och inte producerat tjänster.
Om man låter Stokab driva knutpunkten ger det också omedelbart stöd till tanken att sälja ut Stokab. Då finns det inte något argument varför Stokab skall vara ett Stockholms stads eget bolag. Man ger fel signaler till marknaden.
Hans W tycker att Stockholms stad gärna kan driva en Internetknutpunkt om ingen kommersiell part gör det, men de bör göra det via ett nytt bolag och inte via Stokab. Stokab skall endast leverera fiber för de som vill ansluta sig till knutpunkten på samma sätt som Stokab levererar fiber till andra knutpunkter och andra aktörer.
Hans W menade också att det är fel att Stokab börjar driva “datorhotell” eller “telekom-hotell”. Det finns tillräckligt många sådana i Stockholm redan och Stokab bör slå vakt om sin förmåga att leverera fiber på ett konkurrensneutralt sätt till alla dessa “hotell”.
Hans W fick medhåll av flera operatörer. Eftersom frågan är generell till sin natur och i princip tillämpbar på varje kommun hänskjöts frågeställningen till arbetsgruppen som utformar SOF-remissvar på bredbandsutredningen.
Konkurrensneutralt fastighetsnät
Kurtis samordnar med Anne-Marie om utskick. Flera aktörer respektive operatörer har hört av sig
Peter Löthberg menade att SOF borde ta fram generella operatörsriktlinjer när det gäller fiberförläggning till kommunerna, vilka krav operatörerna ställer etc.
- IDN – Internationalized Domain Names/Staffan Hagnell
Staffan H redogjorde för planerna för internationella tecken i .se domänen. Planeringen ansluter i hög grad till den standardutveckling som sker i IETF. Enligt Staffan H är det framförallt asiaterna som driver på utvecklingen. Målsättning är att svenska tecken kan införa i se domänen i september, men då skall verkligen allt gå enligt plan och inga problem uppträda enligt Staffan. Implementeringen påverkar ej DNS infrastrukturen utan enbart klientprogramvarorna. Första steg är åäö, men målsättningen långsiktigt är även övriga internationella tecken för olika minoritetsspråk i Sverige.
- News/Ragnar Lönn m.fl..
En ”full” Newsmatning uppgår idag till 200 GB/dygn. Det har varit en stark ökning sedan senaste 6 månaderna. I dag är det en dussintal operatörer i Sverige som tar in News. Ragnar har närmare tittat på situationen för Telia och Telenordia. En tredjedel av Newsinnehållet tas utomlands och två tredjedelar tas från andra operatörer i Sverige. En enkelt överslag ger vid handen att alltför mycket utlandskapacitet används än vad som både är önskvärt och vad som behövs menade Ragnar . Ragnar nämnde att i en del fall abonnerar företag på Newsfeed från sin operatör, vilket i sin tur gör att man måste köpa större Internetanslutningar varför det kan finnas situationer där man som operatör kanske inte är intresserad att optimera Newslasten.
Michael Degerman KTHNOC gör också en undersökning för SUNETs räkning. Ett allmänt konstaterande är att man bör göra en grundligare undersökning av hur mycket av den 200 Gb stora Newsfeeden som verkligen läses. Ragnar uppgav en icke verifierad siffra av att 10% av grupperna står för 90% av accesserna. Tar man bort binärgrupperna återstår exempelvis bara 1,5 Gb. Å andra sidan bedöms det som om det är binärgrupperna som efterfrågas (i alla fall vissa). Man enades om att det var värt att titta vidare på området med en djupare undersökning. Flera förespråkade också en konkurrensneutral lösning.
- Centrum för Internetteknik
Centrum för Internetteknik har inrättats vid KTH. Ett första möte om detta med ett antal högskolor i Sverige har hållits den 18 december, främst för att göra en kartläggning av vilken forksning och utbildning som bedrivs inom Internetområdet. Ett andra möte hålls hos IT-kommisionen den 6 februari. Flera av operatörerna har bjudits in. Ett huvudmål totalt sett är att främja växelverkan mellan universitet/högskolor och den industriella verksamheten inom området. Från operatörernas sida finns det ett intresse att av att forskning och utbildning inriktas drifts och utvecklinssituationen för det publika Internet i Sverige vad gäller routing i det publika Internet, knutpunkter, övervakning, stödsystem, stabilitet, säkerhet, sårbarhet etc.
- Bredbandsutredningen
Peter Dahlström och Anna Gillholm från bredbandsutredningen redogjorde för huvudlinjerna i utredningen. När det gäller bredbandsutredningen så har i princip bara de 5 största operatörerna fått en utgåva och finns med på remisslistan.Totalt omfattar remisslistan 114 organisationer och företag. Remissvar skall vara inne till 30 mars och som vanligt är det helt ok att svara på utredningen även om inte är med på remisslistan.
I utredningen finns det ett antal stora både olitiska och tekniska frågeställngar som:
– I vilken utsträckning förväntar man sig att staten skall reglera utbyggnaden av infrastruktur, vilka skall göra det, vilken tillsyn skall man ha. Vad kan marknaden själv hantera etc,.
När det gäller teknik, vilken form av infrastruktur och uppbyggnad, kvalitet, standarder etc.
Det avsnitt som närmast berör operatörerna är kapitel 2 i utredningen.
Utredningen återfinns på:
http://www.naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2000_111a.pdf
respektive bilagor:
http://www.naring.regeringen.se/propositioner_mm/sou/pdf/sou2000_111b.pdf
En arbetsgrupp bildades för att utröna förutsättningarna för ett gemensamt remissvar från SOF på bredbandsutredning. Ordförande är Olof Hallström från Tele2 och ett första möte äger rum fredag 9 februari kl 09:00 hos chello/UPC.
Vid pennan
P-O J