Protokoll för möte hos Svenska Operatörs Föreningen 2003-10-27, kl
10.00. Värd TeliaSonera.
Närvarande:
Kurtis Lindqvist, Netnod
Per Bergstrand, PTS
Kaj Kjellgren, Netnod
Mårten Samuelsson, TeliaSonera
Olle Thylander, SUNET
Amar Andersson, TeliaSonera
Mikael Skutnabba, Internet5
Tomas Lund, Tele2
Måns Nilsson, KTHNOC/SUNET/NorduNET
Tommy Nilsson, B2
Henrik Jansson, B2
Stefan Larsson, TeliaSonera
Bo W Fjelkner, pi.se
Reine Johansson, pi.se
Staffan Hagnell, IIS
Fredrik Thulin, SU
Bernhard Stockman, TeliaSonera
LM Jogbäck, Tele2
Ulf Vedenbrant, NIC-SE
Patrik Johansson, Tiscali
Björn Christofferson, MCI
Torgny Hofstedt, Seven Level Consultants
Kjell Ottosson, Telenor
Olof Hallström, Svensk Näringsliv
1. Olof Hallström, om vad LEK kommer att betyda för operatörerna
Lagen om elektroniskakommunikationer är väldigt ny och därför är
det svårt att säga hur den kommer att tolkas. De som först kommer
att tolka lagen är PTS.
LM Jogbäck undrade om detta är att betrakta som en helt ny lag
eller som en uppdatering av en befintlig lag? Olof sade att LEK
helt ersätter telelagen, men är till viss del en uppdatering.
Amar Andersson undrade om lagen är harmoniserad med andra länder?
Olof svarade att det återstår att se.
Enligt Olof är lagen tänkt att vara mer tidsenlig och inte bara
hantera POTS. Dock är lagen fortfarande väldigt POTS
centrerad. Tanken bakom lagen är också att leda till
internationalisering och ökad konkurens. Den internationella delen
håller bra. Syftet är också att vara mindre detaljrik och istället
överföra kompetens till PTS, eller andra nationella
kontrollorgan.
Definitionen av operatör är vag, om man är osäker på hurvida man
omfattas skall man utåg från att man gör det. Om man gör det råder
anmälningsplikt. PTS har då rätt att uppbära avgift. Amar
Andersson undrade om ett hotell som tillhandahåller wireless
Internet skulle omfattas. Olof svarade att de kan komma att göra
det. Det är upp till PTS att avgöra. Kjell Ottosson frågade om
företag som säljer internet internt kan komma att omfattas? Olof
sade att det knappast var troligt. LM undrade om detta också
innebär att en full-service operatör måste anmäla varje tjänst, tex
telefoni, Internet etc och betala för varje område? Olof sade att
han tolkat lagen så.
Olof pekade på några specifika delar och kommentrade dem,
§2:3 Om anmälningsplikt gäller, måste operatörerna också
uppfylla vissa EU-krav på standardiserings kompabilitet.
§3:16 Anmälningspliktiga skall följa nummerplanen. Gäller ej
IP-adresser och domäner. Dock IP-Telefoni ansluten till POTS.
§6:5,7 Trafikuppgifter får ej sparas längre än vad som krävs
för att fullgöra uppgiften. PIL är dock vad som normalt anses
gälla.
§8:17,18 Skyldighet att avlägga avgift. PTS kan även avkräva
speciella avgifter för beredskap i fredstid. Kurtis undrade
om det är den avgift som redan annonserats? Per Bergstrand
svarade ja.
En fråga ställdes om §6:5,7 också gällde mailloggar etc? Olof
svarade att det gör det. En annan fråga ställdes om vad som händer
vid en begäran från polisen? De kan ju ta upp till tre månader
innan polisen kommer med en begäran om data. Olof sade att det
finns ett samspel mellan PTS och RPS för att säkerställa att andra
myndighetes behov tillgodoses. Dock för tidigt att säga vad praxis
kommer att bli.
LEK hanterar en sektorspecifik marknad. Tanken är att marknaden ej
fungerar, så det behövs särregler. En del i detta är SMP,
Significant Market Power. EU har tagit fram direktiv för analys av
marknader och mått på vad en SMP är.
LEK säger att det är upp till PTS att avgöra vilka är en SMP och
vilka åtgärder som man sätter in.
Första tänkbara operatör är TeliaSonera. Beslut kan komma att
omfatta insyn, icke-diskriminerande, särredovisning och
samtrafik.
Vad gäller samtrafik gäller att tillgodose rimliga krav på
samtrafik.
Rekommenderad läsning från Olof är :
LEK: SFS2003:389, propositionen heter 2002/2003:110
Rapporten: Internet och lagen om elektronisk kommunikation på
www.pts.se.
2. Per Bergstrand om PTS syn på operatörer och LEK
Per började med att konstatera att det är svårt att svara på
detaljfrågor då detta är en väldigt ny lag.
Bakgrunden till lagen är ett EU beslut.
Jämför med telelagen, samma tillämpningsområde som
telelagen. Tillståndedn blir dock mindre omfattande. Istället
införs anmälningsplikt i större utsträckning. Färre skyldigheter i
lagen, dock större möjligheter för PTS att besluta om
skyldigheter.
Olof undrade om PTS kommer att lämna vägledning under tidensgång?
Per sade att myndgiheten kommer att använda olika vägar. För SMP
har man lämnat förslaget om hur man tänker tillämpa lagen på
remiss. Per sade dock att mycket är oklart, främst inom SMP, tills
beslut har fattats.
Tillämpningsområde, även telelagens ansågs omfatta
Internetoperatörer. I LEK omfattas elektroniksa
kommunikationstjänster. Omfattar Internettjänster, IP-trafik,
Internet access etc.
LM undrade om det inte finns ett krav på att tjänsten skall vara
dubbelriktad? Per svarade att ja det finns det, men det finns
också undantag för andra delar i grundlögen, som tex
tv-utsändningar. Ulf Vedenbrant undrade hur Text-Tv räknades? Per
sade att det kommer att omfattas av LEK om det inte omfattas av
yttrandefrihetslagen. Olof sade att gränsdragningen är om tjänsten
går till en bred massa eller till individualisering.
Tillstådn krävs för vissa verksamheter och åtföljs av krav. I
telelagen fanns vissa tillståndskrav. I LEK krävs endast tillstånd
om detta gäller resurser som är begränsade så som radiofrekvenser
och nummer ur en nummerplan. Tillståndskrav har minskat. Bör i
princip ej omfatta Internetverksamhet.
Skillnaden mot tillstånd är att tillståndet kräver ett beslut av
PTS och en bedömning. I telelagen krävdes för telefoni,
mobiltelefoni etc tillstånd. I LEK är detta utökat och kopplat
till alla kommunikationstjänster som är
allmänttillgänglinga. Internet relaterade tjänster omfattas. Detta
innbär en förändring för främst små företag. Det kommer också att
leda till ökade skyldigheter. Tex att tillämpa vissa standarder
enligt EU-komissionen. Även skyldigheter att avlägga
anmälningsavgift, samt beredskapsavgift enligt direktiv från PTS.
Skyldigheterna har dock blivit förre, om man jämför med
telelagen. Istället har PTS större möjligheter att ålägga
skyldigheter till vissa operatörer, tex samhällsomfattande
tjänster och SMP.
LM konstaterade att det inom Internet finns SMP på Europeisknivå
men ej nationell, kommer dessa att hanteras? Per sade att regler
för liknande problem tas normalt fram mellan nationella myndighter
och EU. Dock är det ej troligt att det sker någon reglering just
här. Olof kommenterade med att nuvarande lag kanske håller i 6-7
år. Då kommer man att stämma av hur mogna marknaderna är och vad
som behöver reglering.
Till PTS uppgifter i LEK tillhör att utöva tillsyn enligt
lagen. PTS underätta aktör om att denna ej uppfyller vissa
krav. PTS kan även utförda förbud, förättelse och vite.
PTS kan öven besluta i tvister mellan parter om detta rör
skyldigheter enligt lagen. Beslut kan överklagas till domstol.
Behandling av trafikuppgifter. Tex. IP-nummer,
abonentuppgift. Huvudregeln säger att dessa skall utplånas eller
avidentifieras när uppgifterna ej längre behövs. LM sade att
enligt bokföringslöagen skall underlag behållas i 10 år. Per sade
att det frågan om detta kan räknas som underlag. LM undrade om PTS
kommer att ta uppp detta med de/den myndighet som övervakar
bokföringslagen. Per sade att specifika lagregler som LEK normalt
går före en generell lag som bokföringslagen. Men uppstår problem
bör PTS prata med andra myndigheter. Undantag finns
också. Underlag för fakturering bör sparas till att fakturering
skett. Om samtyckte finns från kudner kan också undantag ges.
Michael S undrade om det är ok att få mäta trafik i ett nät för
att kunna planera det? Olof sade att det är skillnad på att mäta
och spara data. Ulf V undrade om man fick spara data för
felsökning? Per svarade att det finns med som ett undantag i
lagen.
Olof konstaterade att mycket är oklart och undrade om man kunde
vända sig till PTS för att få ett förhandsbesked? Per svarade
nej. För tillsyn ges bara beslut.
Per berättade också att lagen kräver att verksamheten bedrivs så
att hemlig teleavlyssning kan bedrivas. Detta omfattar alla
kommunikationsnät. Konsekvensen är att detta är en utvidgning. Det
är inte längre begränsat till aktörer med tillstånd.
3. Status nationella knutpunkter
o Kurtis Lindqvist / Netnod
Kurtis berättade att Benot systemet nu var installerat och i
drift. Netnod sökte dock tre frivilliga operatörer att testa det
först innan alla fick tillgång till det. Flytt datum för DPT
till GE i Malmö och Göteborg är satta till
Göteborg: 25-26/11
Malmö : 9-10/12
Kurtis sade också att betydligt fler har visat intresse för GE i
Sundsvall. Netnod räknar på detta och det skall diskuteras på
nästa styrelsemöte. Om vi bygger GE i Sundsvall kommer dock
inte Sundsvall längre att vara gratis i ett paketpris.
Kurtis sade att man också antagligen kommer att sänka priset för
SRP 2.5G i Stockholm och att man kommer att säga upp
underhållsavtalet för det då detta är väldigt dyrt.
Kurtis informerade om att i.root-servers.net nu bytt AS nummer.
Kurtis gav också en kort uppdatering om budget för 2004 men
lovade att återkomma med en mer detaljerad redogörelse på nästa
möte.
o SOLIX
Kurtis sade att Mikael Abrahamsson hade hälsat att det inte
fanns några nyheter.
4. Fredrik Tulin om ENUM och SIP hos Stockholms Universitet
Stockholms Universitet har ett stort intresser för ENUM och SIP
främst för att man strövar till att flytta all intern telefoni
till VoIP. Idag är SU det universitet i Sverige som har lägst
telefonikostnad. Bakgrunden är att man hade en gammal MD110 som
började gå sönder. Man räknade på det och insåg att det är
billigare att investera i IP-Telefoni från början än att
laga. Från början byggdes också IP-telefonin i ett skillt nät, men
nu ser man IP-Telefoni som vilken applikation som hellst.
ENUM är attraktivt för SU i och med att man då kan få alla sina
telfonnummer publicerade via DNS. Fredriks agenda är att få
operatörerna till att börja med IP-Telefoni / ENUM också. Han
hoppas att på det sättet kunna få in samtal till SU via GIGASUNET
istället för de traditionella POTS länkarna. SU vill också köpa
transit VoIP till POTS.
LM konstaterade att ett hönan och ägget problem är att dagens
växlar hos operatöerna inte stöder ENUM.
Staffan H undrade om nyttan av ENUM idag är begränsad eftesom så
få använder den? Fredrik sade att han inte ansåg det. Telia slår
idag upp deras nummer i ENUM och SU betalar vanlig samtalstaxa.
Ulf V undrade hur vi hanterar nödnummer? Fredrik sade att det inte
är helt löst. Ulf V undrade om stabiliteten inte var
sämre. Fredrik sade att den inte var sämmre än för deras
företaggsväxel.
Björn C sade att idag vill man även ha en transparent tjänst för
billing. Dessutom saknas det kritisk massa.
LM tyckte att man inte skulle blanda ihop ENUM och
IP-telefoni. SMPACK databasen kunde lika gärna vara i EUNUM
istället frö dagens modell.
Fredrik sade att idag finns det 11k nummer i ENUM. I england finns
det 1k i ENUM. I den akademiska världen är intresset stort.
Fredrik önskade att han skulle kunna köpa terminering i SS7,
uppslag i ENUM och call routing till dem.
5. Ulf Vedenbrant berättade om IPv6 tester i .SE
Tester med IPV6 transport för .SE slavar pågår 2003-11-03 till
2003-12-01. Om testet går bra kommer man att lämna in begäran om
delgering för IPv6 adresser till ICANN.
Man har på förhand testat Bind8, Bind9, Win2K, Win3K och Cisco.
Uffe undrade om det fanns annat man borde testa. LM föreslog Bind4
som resolver. I övrigt hade man inte hittat några fel.
Om man kör dual-stack på sin resolver bör man kontrollera att man
har IPv6 konnektivitet till sin resolver.
Uffe uppmanade tillsist alla att om man upptcäkte fel att maila
NIC-SE.
6. Nästa SOF möte bestämdes till den 8/12 kl 10.00 hos KTH-NOC på den
nya adressen.